Guld är inte ett tillgångsslag eftersom det inte genererar något kassaflöde, till skillnad från till exempel aktier (utdelningar), obligationer (kuponger) eller fastigheter (hyresintäkter). De är tillgångar som producerar något och genererar ett kassaflöde från det. Dessa kassaflöden kan värderas. Så är inte fallet med guld; ett uns guld förblir ett uns guld, även efter många år. Guld tillhör kategorin ”what the fool gives for it” (the greater fool theory), precis som många andra sällsynta varor: krypto, franskt vin, japansk whisky, klassiska bilar etc. Vad är förklaringen till det stigande guldpriset?

Guld är unikt på så sätt att det är en barbarisk relik där man, enligt Warren Buffett, anstränger sig till det yttersta för att få upp det ur marken för att sedan lägga undan det igen djupt under jorden (i ett valv). Guldet har dock en unik roll som kan ge mervärde till en investeringsportfölj. Det kan ses som en investering i rädsla, som den ultimata säkra hamnen som är negativt korrelerad med många finansiella tillgångar. För övrigt är denna negativa korrelation inte så illa. Guldpriserna är ofta under press när allt går åt skogen. Det är faktiskt konsekvensen av alla investeringar i en investeringsportfölj. När allt kommer omkring, vad är det för nytta med en säker hamn om du inte kan utnyttja den i dåliga tider?

Guld kontra kryptovalutor. Kryptovalutor har till stor del tagit över guldets roll (Guld 2.0). Normalt sett erbjuder guld skydd mot kraftigt stigande inflation. Ett stigande guldpris kommer med negativa realräntor, men detta var en besvikelse under åren efter den stora finanskrisen. Först nu när realräntorna har blivit positiva igen stiger guldpriserna anmärkningsvärt mycket. Det finns många fördelar med kryptovalutor jämfört med guld. Försök bara att ta med dig en guldtacka på semestern. Detta gör också kryptovalutor populära på de grå och svarta marknaderna. I praktiken är krypto ännu starkare korrelerat med finansmarknaderna. Bitcoin är effektivt ungefär tre gånger Nasdaq.

Guld kompletterar en investeringsportfölj i den utsträckning att det endast erbjuder skydd vid extrem nedgång. Särskilt i krigstider har guld tidigare visat sig vara värdefullt, men då är rådet att ha guld som man kan bära, t.ex. i form av smycken. När man ska köpa en limpa bröd i svåra tider kan man dessutom diskutera om inte en guldtacka är det mest praktiska bytesmedlet. Fördelen med guld som man kan bära på sig är att det också kan vara i form av smycken, så det har en användbar funktion även i fredstid.

Centralbanker i Asien får guldpriserna att stiga. De senaste månaderna har guldpriserna stigit kraftigt, till stor del drivet av asiatiska centralbanker. Dessa institutioner, som tidigare stod för 10% av den globala efterfrågan på guld, har nu fördubblat sin andel till 20%. Trenden är särskilt uttalad på tillväxtmarknader, däribland Kina, där centralbankerna strävar efter att hålla 10-15% av sina reserver i guld. I Rysslands efterföljd har denna strategiförändring haft en betydande inverkan på guldmarknaden, särskilt på bekostnad av reserverna i US-dollar.

Nu när USA (tillsammans med allierade) har använt dollarn (och allierades valutor) som ett vapen mot Ryssland, tror kineserna att något liknande (till exempel vid en invasion av Taiwan) skulle kunna hända dem också. Guld är ett bättre alternativ i kinesernas ögon. Dessutom är Kina mycket angeläget om att renminbin ska vara ett alternativ till dollarn. Därför försöker landet hålla valutan stabil mot guldpriset så mycket som möjligt. Detta faller också i god jord hos affärspartner, inklusive ryssar och araber.

Privatpersoner i Kina och Japan bidrar till det stigande guldpriset.

Det är dock inte regeringarna i dessa länder som har drivit upp guldpriset till rekordnivåer utan enskilda köp. När det gäller Kina är detta delvis ett resultat av fastighetskrisen. Kineserna hade haft cirka 80 procent av sina reserver i hus, men nu när husen var till för att bo i och inte längre för att spekulera med var de tvungna att se sig om efter ett alternativ. Nu är kineserna momentuminvesterare, och den kinesiska aktiemarknaden är inte attraktiv.

Å andra sidan har guld traditionellt haft en roll som reserv i många tillväxtländer (t.ex. Indien och Sydostasien). Ett annat land där privatpersoner flockas kring guld är Japan. Det rimmar illa med att Yield Curve Control (YCC) nyligen avskaffades, men förändringarna i Japan är mycket gradvisa. I stället för att ytterligare strama åt penningpolitiken föredrar Bank of Japan en extremt lös penningpolitik. Som en följd av detta kom yenen under ytterligare press. Guld är ett alternativ eftersom carry trades inte längre är intressanta och realräntorna hotar att förbli negativa för många japaner.

Starkare korrelation mellan stigande guldpris och penningpolitik

Den svagare yenen fick även Kina att försvaga sin valuta för en månad sedan. Kina är Japans viktigaste exportland och de båda länderna konkurrerar med varandra (t.ex. på bilsidan) på världsmarknaden, något som för övrigt även påverkar Tyskland. Detta fick också kinesiska privatpersoner att söka och hitta en säker hamn i form av guld. På senare tid har även individer från utvecklade länder anslutit sig till detta, men de verkar föredra silver. Denna utveckling innebär också att guldet inte längre är kopplat till realräntorna i USA och Västeuropa. Guldprisets koppling till utvecklingen av den amerikanska dollarn är också mycket svagare än tidigare.

Utvecklingen i Asien är till stor del drivkraften bakom det stigande guldpriset. Så länge Bank of Japan fortsätter att förespråka en lös penningpolitik, den kinesiska regeringen fortsätter att tillåta sina medborgare att köpa guld, den kinesiska aktiemarknaden inte plötsligt blir ett attraktivt alternativ till guld och, naturligtvis, Indiens ekonomi fortsätter att gå bra, kan momentumdrivna asiatiska investerare driva guldpriset ytterligare högre.

Guldgruvor gynnas av den här tiden. Högre guldpriser är för en gångs skull goda nyheter för guldgruveaktier. Tidigare sålde många guldgruvor det guld som de ännu inte hade brutit i förväg. Med stigande guldpriser steg ofta även kostnaden för att bryta guld. Ironiskt nog innebar detta att ett stigande guldpris kunde leda till att guldgruvorna gjorde stora förluster. Det här liknar utvecklingen inom byggbranschen. När byggandet tar fart kraftigt och kostnaderna därför också stiger kraftigt, går många byggare plötsligt med förlust.

Efter Corona faller nu gruvkostnaderna, efter en kraftig ökning 2020 och den inflation som följde. När inflationen också avtar stiger plötsligt guldpriserna samtidigt som de har slutat att främst sälja guld på termin. Särskilt under coronatider (när de inte kunde leverera) visade sig detta vara en farlig övning. Resultatet är en kraftig förbättring av vinstmarginalerna. Dessutom gynnas gruvbolagen av en förbättrad global ekonomi, särskilt om byggsituationen i Kina och USA också börjar förbättras och det blir mer investeringar i energiomställningen, som i praktiken är en metallomställning.